Bränt barn skyr elden...

...men nu går jag rakt in i lågorna, på ett lugnt och sansat sätt, o det bränns inte det minsta...än. Leende på läpparna. Harmoni i själen. Balans. Äntligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0